08:52

15-åringen i mig skriker typ av glädje. Men, jag är inte 15 längre trots allt. Och är riktigt glad över att saker och ting är som de är, och inte som 15- åringen vill att de ska vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0